...japp! det är nog bara att inse faktum... Jag kan inte vara riktigt normal. Jag har ju inga intressen ju! Tjaa, inga normala intressen i alla fall... Det jag är lite intresserad av och kan någonting om, är saker som jag av olika skäl inte kan eller får prata om särdeles mycket... Det andra intresset jag har är religion. Okey, visst kan man ju prata religion med andra troende personer, men då dyker snart ett problem upp för mig... Ofta ofta när man pratar med andra troende, så är dom ofta gränsande till väldigt konservativa och vill nästan uteslutande bara prata familjebildande och barnafödande / barnauppfostran med en (som tjej), vilket jag av olika skäl inte är ett spår intresserad av överhuvudtaget! Jag blir nästan arg bara jag tänker på saken... usch.

Jag är inte heller intresserad av de som kvinnor av hävd anses vara intresserade av. Ta tex detta med matlagning, shopping, mode, barn, familj osv osv....

Alltså, matlagning vill jag lära mig för att jag vill kunna laga mat "på riktigt" så att säga, men annars? näe..

Jag har börjat känna mig så ensam när jag märker att andra busenkelt hittar communities som har samma intressen som dom, medans jag, jaa... var ska jag leta? Jag har inga normala intressen jag... usch...